1 år 3 månader 2 dagar.

Jag vet att de här är de bästa för dig, och jag är glad för din skull, att de äntligen börja bli bättre. De förtjänar du! Trode verkligen bara att du skulle komma tillbaka, jag trode verkligen de, och hoppades verkligen på de. Så de kom som en chock när du sa de, orden som jag verkligen inte ville höra.. Men de är typiskt oss , när de verkligen börjar bli bra så ska de alltid skita sig på nått sätt. Men de är tack vare de vi har kommit så jävla nära varandra för att vi verkligen aldrig har gett upp oavsett vad som hänt, hur jobbigt de än har varit så har vi aldrig lämnat den andra. Spelar ingen roll hur mycket jag skrikit åt dig, surat/gråtit/drygat, betett mig som ett svin mot dig fast att du varit hur gullig och underbar som helst mot mig så har du ändå alltid funnits där och tvärtom!. Kan inte sluta tänka på allt, de går inte.. Kan vi inte bara spola tillbaka tiden då vi låg i din säng och bara mös, då de bara var du och jag! Då jag låg på ditt bröst och kände hur ditt hjärta slog och hörde dina andetag i nacken. Då allting var så himla bra! Jag saknar de varje dag, varje jävla dag..
Du gör mig glad, du får mig att må så där bra som bara du kan..

Fattar du att de var 1 år 3 månader och 2 dagar sen allting började? Förstår du hur fort tiden har gått?.. och nu blev bara allt så jävla jobbigt och så himla fel.. just nu vet jag absolut ingenting, men att veta att du fortfarande inte vill ge upp efter allt detta får mig helt varm i kroppen. Tanken på att inte ha dig där längre skrämmer mig, Vill inte änns tänka dom tankarna..Men vad som än händer så kommer jag aldrig någonsin att glömma dig. Du kommer förevigt att bära en bit av mitt hjärta, och ditt namn kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta åh fan vad jobbigt :'/..................

kommer bli en jobbig natt ..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0