SaraaaL

Har max sovit två timmar inatt..
de har nog varit min värsta natt sen den dära kvällen, då allt bara blev fel! Har haft en stor jävla klump i magen, tankarna har snurrat och även tårarna har runnit. Känslan som jag fick i natt har jag nog aldrig någonsin upplevt. Jag blev typ chockad över mig själv. Men de fick mig även att inse hur mkt du betyder för mig och hur jävla rädd jag är för att förlora dig. De du inte förstår är att jag aldrig någonsin har känt som jag känner för dig, och jag har aldrig någonsin ljugit för dig heller. Jag har alltid trott att jag har vetat och upplevt hur de är att vara när man är kär. Men jag har haft så fel. För jag är kär nu, och jag har som sagt aldrig någonsin känt så hära för någon. Du har fått känslor som jag inte änns visste att jag hade att vakna till liv. De är galet och de sjuka är att de skrämmer mig för jag är så himla rädd att bli sårad och lämnad så jag vet inte vad jag ska ta mig till..  De finns så mycket jag vill skriva men som nog är bäst att jag håller för mig själv..

Men iallafall samtalet där kring 11-12 på morgonen någon gång fick klumpen att försvinna, de var en sån lättnad så jag blev typ 40 kilo lättare. Efter de kunde jag iallafall somna om någon timme..

Men frågan är ju bara, varför har en bit av den stora klumpen i magen kommit tillbaka?..
Varför kan jag inte sova?
Varför har tankarna i huvudet börjat att snurra igen?
Varför är de som de är?
De känns som att du kanske inte vill de här lika mycket som jag vill de..