En vecka har gått..

Har snart suttit här i 30 min och försökt skriva nå men min hjärna är helt fucked up och tankarna är på en annan väg...
Idag är de en vecka sen allting hände.
Har fortfarande svårt att sova och äta, hela händelsen spelas upp i mitt huvud om och om igen..
somnar gråtandes och vaknar av tårar. Vet inte om drömmarna eller verkligheten är värst, men just nu vill jag inget annat än att de ska vara bra, att de ska vara som förut. Men de är ett bra tag dit. Hur ska jag klara mig? varje dag blir bara jobbigare och jobbigare. Ingen idé att hoppas längre för varje gång jag hoppas så sjunker jag bara längre och längre ner.
ökfjödifjwugrlkfglj ^ orkar inte hejdå....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0